Lucia 2011 - Aida Lindqvist

Idag är det bara mys som gäller. Massa mat, kärlek och klappar, detta är nog den första icke-vita julen jag firar om man inte räknar den vi firade i Iran för några år sedan. Den första icke vita i Sverige i vart fall. Det blir alltså en lugn julafton hemma med familjen och imorgon forsätter julfirandet för då blir det lunch med släkten i  stockholm.

Snart kommer min nya blogg upp, den är under konstruktion, men nu är det dags för en promenad med hundarna.
Jag önskar er alla en riktigt god jul!


foto: Daniel Olausson Media / Tales

Jag håller nu på att skapa min nya blogg som jag går över till nu när lucia tiden börjar lida mot sitt slut. Finns det någon av er bloggläsare som är bra på bloggdesign och kan tänka er att hjälpa mig?

Idag har jag varit med mor och far hela dagen och handlat julklappar. Det var riktigt mysigt. Nu återstår att handla julmaten och imorgon är det dags att laga allt. På Lördag firas julafton med mamma, pappa, Robin och Sunita. Att Sunita är med på julafton har nu officiellt blivit en tradition och traditioner ska man bevara på julen ;) Nej men det är kul att min vän och syster är med, inte samma jul utan henne!

Nu är vi äntligen hemma och det ligger till och med lite snö på backen. Det har varit en rolig men annorlunda resa på många sätt. Går nog inte att återbertätta allt som har hänt. Men jag ska börja med att lägga upp lite bilder.

Här är jag och fina Paola som var en av skansen representaner på resan:


Utsikt från hotellet:





Dannielle och förra årets lucia  underbara Anna som nu även hon åkte som skansen representant på lunchrestaurang





Mer bilder kommer imorgon! <3

Idag inleds de 2 mest intensiva och stòrsta dagarna. Nu ska vi springa fòrbi marknaden och sedan ska vi tràffa borgmàstaren och àrkebiskopen. Imorgon àr det dags fòr den 7 timmar lànga processionen dàr vi ska gà vàldigt làngt fram i kortegen omringade av sàkerhetsvakter. ALLA àr dàr fòr att delta, luciatatyn skall bàras tillbaka till sin plats.

Idag inleds de 2 mest intensiva och stòrsta dagarna. Nu ska vi springa fòrbi marknaden och sedan ska vi tràffa borgmàstaren och àrkebiskopen. Imorgon àr det dags fòr den 7 timmar lànga processionen dàr vi ska gà vàldigt làngt fram i kortegen omringade av sàkerhetsvakter. ALLA àr dàr fòr att delta, luciatatyn skall bàras tillbaka till sin plats.

àtandet fortsàtter, vi har just varit pà en supermarket och handlat upp hela mejeri och charkdisken. Nu blir det ett litet mellanmàl innan vi ska ut och sjunga. Vi har sjungit ihop oss lite pà mitt rum igàrkvàll mer har vi inte hunnit men det funkar bra àndà. Fast det kànns ju lite tomt utan de 4 andra tjejerna.

Det kanns inte direkt som December veckan innan julafton. Hàr àr det varmare àn svensk sommar nàr den àr som bàst.  Syrakusa kan nog vara en av de vackraste platser jag besòkt, av det vi sett hittils i alla fall. Vàrat hotell ligger just vid havet sà utsikten àr fantastisk.

Dags att packa. Har inte gjort någon lista som jag alltid brukar, men har ju fått en lista från Anna så jag tänkte att den får duga!

Svensk godis står i vart fall högt i prioritet. Inte ens en vecka kan jag nog klara mig! ;)

Och kameran såklart så att ni alla kan få se vad som händer. Hoppas att vi kommer kunna blogga även därifrån. Men schemat ser väldigt fullspäckat ut.


Jag och Lina när vi soundcheckade innan kröningen. Lina är grym hon har gjort sitt pannband själv. Visst skulle hon kunna göra en business av de?!

och här är en till bild som fotografen Daniel Olausson tagit.

Foto: Daniel Olausson / Media Tales

Idag var det många tårar när vi gjorde vår sista luciakonsert i Sverige. Jag kan inte ens beskriva med ord den här tiden som vi har delat med varandra. Minnen för livet och vänner för livet. Vi har redan bestämt tid för reunion.

Imorgon är det packning som står på schemat, har just slängt in luciaklänningarna i tvättmaskinen så att de ska vara rena inför italien resan. Fick skrapa bort mängder med stearin som runnit efter ryggen på en av klänningarna.

På Fredag startar vår resa mot Sicilien jätte tidigt, men säg den lussebrud som inte är van med tidiga morgnar...

Nu ska jag krypa ner i sängen och tänka tillbaka på hösten, sjunga luciasånger i mina drömmar och njuta av att det ännu är en bit kvar av den här luciaresan. Även om den gått in i ett nytt skede, för det är inte samma sak utan alla 7 tjejer. Nu är vi 3 stycken, men vi ska sjunga på för allt vad vi har.

Igår kan med lätthet sägas ha varit en av de häftigaste dagarna i mitt liv. Så häftig att jag faktiskt ifrågasätter om den verkligen inträffat... Men det finns ju dokumenterat.

Det är massa blandande känslor, jag känner mig dels som en lipsill för att jag nu inte kommer att få träffa alla lusse-tjejerna varje dag och sjunga tillsammans, skratta tillsammans, gråta tillsammans och resonera kring livets stora och små frågor. Det gör lite ont faktiskt, men förhoppningsvis kommer vi att hålla kontakten!

Gårdagen var overklig på många sätt, inte bara för att vi stod i självaste konungens stall och sjöng live i SVT, inte bara för att vi var inbjudna till slottskyrkan och "glöggminglade" med kunga familjen. Ja ni hör ju... jag hade kunnat stanna här, men det stannar inte här. För vi har sjungit för svenska folket genom radio och stått en meter bakom Tomas DiLeva och sjungit honom i örat, vi har åkt med hovets kortege genom Stockholm, tänk att komma med häst och vagn MITT I STAN och STOPPA UPP HELA TRAFIKEN.

På skansen var första gången vi fick smak av berömmelse då Italienarna knäppte miljoner med bilder. Stefan fick agera bodyguard och lotsas oss genom folkmassan.

Ja, jag frågar igen har detta hänt?

Jag säger bara tack till alla för att jag fått vara med om detta och tack till alla lusse-tjejer Lina, Maria, Matilda, Charlotte, Dannielle, Johanna för att jag fått lära känna er! Och tack till  Cathrine, Stefan, Jacob och Yvonne för allt roligt vi fått uppleva. Vilken bra tanke ni haft med projektet, ni har gjort lucia traditionen till något extra fint!

Bloggen fortsätter för mitt uppdrag som sveriges lucia är inte över, i veckan åker jag charlotte och dannielle till Italien för att lussa vidare några dagar.

och en sak till... GRYMT att vi gjort allt detta samtidigt som vi bidragit till VÄRLDENS BARN!