Lucia 2011 - Matilda Grebestam

Idag är det jobb som gäller, ska strax med tåget till Stockholm för ett möte. Men idag ska jag också höra av mig till en massa olika människor om hjälp att nå ut med min kanditatur, och snart kommer jag och Aida (som också bor i Uppsala) skicka pressmedelanden till Uppsala-medier. Helt ärligt så ser jag inte detta som en tävling, utan mer som ett häftigt sätt att fira Lucia, men också ett sätt att hitta på en massa roliga sätt att nå ut med mitt projekt och min kanditatur.
Taggad!

Enligt Ö o B så är julpynt helt ok nu. Så då skriver jag detta inlägg till lite julmusik.

Jag heter då Matilda och är en av kandidaterna till Sveriges Lucia 2011! Det var för ett år sedan som jag var på centralen i Stockholm som jag bestämde mig för att söka till Sveriges Lucia 2011. Jag gick förbi en pelare med bilder och beskrivning av varje Lucia-kandidat för 2010, och kände direkt att det skulle jag söka till nästa år, vilket jag gjorde! Jag skickade in en ansökan, beskrev nog mig själv ganska visionärt och storartat, och lyckades komma på audition. Sångdelen är nog det sämsta jag någonsin gjort, fnittrade konstant och började på fel tonart ett antal gånger. Men det gick ju vägen ändå!

När jag inte tränar luciasånger och skrider fram (utan guldiga lockar) med ett ljus i handen, så arbetar jag på Sveriges elevråds Centralorganisation som verksamhetsutvecklare. I stora drag så utbildar jag elever i styrelsearbete, att driva projekt, lobbying, mm. Det är grymt roligt och ett intresse kvar sen gymnasietiden då jag var elevrådsordförande, som nu blivit ett heltidsjobb på bästa sätt.

Man kan nog säga att jag är den med minst sångerfarenhet av oss kandidater, i ärlighetens namn. Att då få delta med de andra tjejerna, som har så mycket erfarenhet och begåvning, är grymt inspirerande! Jag gick estet-sång på gymnasiet och har lärt mig det mesta jag kan därifrån. Sången är någonting som gör mig som människa, men det är en kamp många gånger då jag kämpar mycket med tekniken. Men det är värt det.

En sak som jag vet att jag en dag ska bli, är politiker. Jag börjar nu känna att jag inte vill studera "till" politiker då det finns alldeles för gott om "yrkes-politiker". Jag har alltid sett politiken som en väg att förändra för många på ett hållbart sätt. Jag vill vara inom politiken för att där kan jag vara med och se till att det sker förändringar som ändrar samhällen i stort och så för människan på gräsrots-nivå. Min politiska övertygelse var något jag letade mig fram till själv. Det som övertygar mig är idéer om demokrati, människors orubbade lika värde och politiken som någonting gott i en stark demokrati. Jag är också övertygad om att vi tillsammans kan ge människor möjligheter och förutsättningar att välja den väg de vill ta i livet, grundat på deras intressen och inte bundet av bakgrund, förutsättningar, kön, etnicitet, etc. Jag kallar mig också feminist och jämställdhet är min hjärtefråga. Jag ska en dag jobba för att minska våldet mot kvinnor, helt enkelt. Är du intresserad av politik har du nog kommit fram till vart jag står by now..!

En annan saker jag verkligen ÄLSKAR är mode! Har varit intresserad av det sen jag gick på lekis, och nu hoppas jag på att komma in på en utbildning i New York för att kunna arbeta inom det området. Vi får se hur det går!

Nu hoppas jag att du känner mig lite bättre!

Om 44 dagar är det Lucia, och då kommer jag tillsammans med 6 andra tjejer stå på Skansens scen och fira en utav Sveriges finaste högtider. Resan dit har redan börjar för oss, och jag ser fram emot att fortsätta den, ända fram till den 13 december.

På den här bloggen kommer jag främst dela med mig av hur allt går med Sveriges Lucia och om Svenska Kyrkans Internationella arbete i Liberia där projeket jag stöttar finns. Men jag kommer också dela med mig av mina åsikter kring olika samhälls-frågor som är på agendan just nu, och kanske lite sång någon gång!